den fjortonde september tvåtusentio
Justeja! I morse vaknade jag upp med världens jätte smile, jag hade den där känslan som man har när man är jäätte jätte kär och jag log ända tills jag orkade mig upp för att göra mig i ordning för jobbet.
Jag drömde även om.. vi kallar honom adam (för jag känner inte speciellt många som heter just det) och det kändes jätte konstigt, många utav dom som känner mig bra vet att jag drömmer sanndrömmar och utav någon underlig anledning så kändes det precis som en sån dröm. Men hur fan kan jag få ett rött hus inom en snar framtid och ha en bulle i ugnen till på köpet? Jag vet inte logiken i det finner jag inte eftersom att jag inte har några som hälst tankar på att skaffa barn nu och allra minst ett hus!
Det här är en dröm som har upprepat sig själv flera gånger och det är alltid samma sak. Rätt obehagligt eftersom att Adam är en person jag aldrig vill se igen. Det är inte för någon speciell anledning utan mer för att jag bara inte vill helt enkelt.
Nu ska jag göra något vettigt, men vid den här tiden så finns det inte så mycket mer att göra än att sova, hahaha :) Hoppas ni alla haft en härlig dag trots det dåliga vädret som kom nu på kvällen. Kram!
De svart/vita bilderna är tagna tidigare idag då jag kämpade förgäves med att sätta P för min evigt rinnande näsa, jag lyckades senare hahah :D Jag sa ju att jag var på ett strålande humör och att jag fortfarande är det! Känns som att livet tar vändling nu, ska vi hålla tummarna ? (: