è il dolore che ci assicura che viviamo
Idag har jag varit med Anton och systrarna. Vi badade och kollade på film haha :D Naajs. Nu verkar det som att jag och sophie blir hemma på midsommar och vi ska spendera den med min pappas kusins barn! Najsigt:D dom är i våran ålder och är roliga att umgås med.
Men, nu senare på kvällen så har jag bara blivigt arg då jag insett att många utav mina vänner är ytliga och bara söker något. Jag har varit med förr.. jag har haft tjejkompisar som har utnytjat min ekonomi, snott mina killar och ljugit. Jag hoppas att alla mina nuvarande och BRA vänner vet att det är något jag aldrig skulle göra för jag vet själv hur ont det gör. Jag hoppas att alla mina nära och kära vet hur jag mår. För nu gör jag det som en liten tös sa till mig rätt nyligen, jag stänger av.
Jag orkar inte se allting igen, jag kommer knäckas utav den psykiska smärtan.
Det är inget ni förstår eller vill förstå.
Det är smärtan som försäkrar oss om att vi lever