the smile
Åh bajsballe. Jag har sabbat ryggen, men jag vet faen inte hur jag lyckats efter som att jag gjort allt idag som jag gör precis annars. Kanske är en grej som är lite mongo, men ändå. Så det blev till att åka hem och stå ut i tio minuter för att sedan kunna komma hem och krypa ner i sängen. Kryckorna är framtagna och vi får se hur ont jag har i morgon, men jag ska trots alla odds jobba! Snusandet är inte lika lockande längre och jag funtar på att sluta till sommaren. Då har jag försökt sluta i ett år. Jag bestämmer mig också att bryta kontakten med några. Det är inte direkt några som kommer sakna mig och jag anser att dom rent utsagt är onödiga att släpa runt på. Elakt nog så.. är de så. Jag orkar inte ha falska människor i mitt liv just nu och den vreden jag känner när jag ser en viss person går inte att beskriva. Jag lyssnar bara på kalle nu, från och med nu. Enbart.. för att han vill att jag ska bli klok på mig själv någon gång och de söta med honom är att han är sig själv och så jävla glad hela tiden! Jag är ledsen, men jag har stängt av hela kärleksgrejen ett tag. Dock så saknar jag den nykära känslan som jag snart kommer bli påmind om. Kan detta bli min första singel sommar på många år? tveksamt! Nu ska jag reda ut mitt liv, sen kanske.. jag kan ha tid och ork med en pojkvän i mitt liv, vi lär ju märka det eller hur? (:
Give me a song and a one nigth stand